"No, it's not going to stop, 'til you wise up"

Vem fan tror du att du är?

I det här landet hatar vi ambition, i det här landet är vi rädda för att sticka ut och de som gör det, ska bestraffas. Det är inte högmodet som fäller en, utan alla de som står bredvid och hoppas. Den kollektiva massan som korsar sina fingrar bakom ryggen. De som älskar att se någon störta mot marken och njuta av åsynen av en människas metamorfos ifrån något av kött och blod till en blöt fläck som bara trodde han var lite viktigare än alla andra. Inte för att han var det, utan att gav skenet av det. I det här landet bestraffar vi detta med döden. Eller det som är värre; likgiltighet. Man förringas till en besserwisser eller bara någon som tror sig vara förmer.
Bildning eller ett annat set av referenser bemöts med skepsis och förakt. "Vem fan tror de att de är?" och en referens till en författare som få har läst eller en film som vann massa Oscars på 50-talet och man slås på fingrarna och ordet pretto visar sitt fula ansikte som en påminnelse att du ska inte tro att du är något. Ordet har cirkulerat kring mig länge och jag var ganska länge irriterad över det, sedan likgiltig och sedan än en gång irriterad. För i ett land där alla är rörande överens om att Jantelagen är något hemskt som ska bekämpas till varje pris så bygger vi i lönndom och i vårt svagt efterblivna åskådningssätt nya balustrader och kolonner och gör det lilla ordet och mentaliteten till ett palats som vi ställer oss utanför och försvarar. Vi har slutat se skogen för alla träd. Blygsamhet dras i smutsen och förknippas med "den mörka sidan" och vi vad tror att jantelagen är.

Jantelagen är inte ond från början, det var de som lärse sig ordet men inte innebörden som gjorde den till ett monster. Ett monster som påverkar oss fortfarande. Vi bekämpar inte Jantelagen längre, vi försvarar det och de flesta ser fortfarande bara träden.

Jag har lärt mig att älska Jantelagen för det skiljer agnarna från vetet, de som fogar sig och de som stoppar händerna i fickorna och hänger med huvudet eller de som faktiskt borstar det ifrån sin kavaj och faktiskt går och gör det de verkligen vill göra. Vet du vilken grupp du tillhör?

Jag gör vad jag vill, citerar vem jag vill, uttrycker mig hur jag vill, drömmer om vad jag vill och jag ska inte låta någon komma undan med att kalla mig pretentiös igen.


Au revoir, mes enfants
XO // jet boy

Kommentarer
Postat av: Arigola Fock

Jag har läst lite av dina bloggar och bloggeriet i sverige bortsett från dom som vill uppnå lite status i kompiskretsen eller har bloggen som imaginary friend dagbok och fotar sig i provningskabinen i olika märkeskläder för att sedan recensera kollectionen.

Det är på en nivå som jag inte härdar ut. Jag är väl väl känslig kanske.

Jag hamnade framför TV:n hos en kompis och trean stod på. Jag blev genast neorotisk och sinnesförvirrad och sträckte mig och drog ur kontakten till TV:n, Det gick bara inte. Jag och reklam TV går bara inte.



Men även andra bloggar glömmer det här med ingress även om det nu bara är en blogg, så blir det svårläst. Även avsaknad av rubriker och styckes indelning gör att man inte förstår och blir trött i ögonen.

Det är bättre att rikta in sig på ett bärande motargument i taget och se vad som bokens grundläggande problematik är och resonera kring det som upptakt efter en ingress där läsaren informeras om viktiga data hur var vad varför. Där man är tvungen att generalisera lite grand för att uppnå en poäng.

Hemmingway kom från journalistiken in i författarskapet och han sägs vara lite banbrytande just genom att han skrev enkelt och rakt och använde journalistiska knep för att göra sig begriplig.



Ibland tror jag att intellektuella är rädda för att vara överdrivet begripliga. Att linguistiska krumbukter och svåra ord och verbala saltomortaler i högtravande universitets teknik och metod svenska som om man nästan är rädd att ens argument inte bär utan denna högtravande regalia. Och Promt måste linda in formuleringarna i rosensnårs laburinter som gör mig som läsare sjösjuk.

Jag skulle här börja med att säga att Alliansen gör anspråk på en rad områden för att visa på någon slags politisk korrekthet precis som nazisterna var angelägna om att få med att man var ett arbetarparti så låter man sitt propaganda ministerie basunera ut att sysselsättningen är viktig. Eller att det finns en feministisk ambition även hos dom.



Därför är det viktigt att poängtera att det enda Alliansen vill egentligen är att starta koncentratinsläger för samtliga av dessa grupper: Sjuka, outbildade, invandrare, zigenare, feminister, anarkister och kommunister, jehovas vittnen, rinkebybor, värmläningar, socialfall, knarkare och andra allmänt avikande från normen i täby och inget annat.

Och dom är emot all form av jämställdhet. Det dom politisk vill är att ta könsrollerna tillbaka till stenåldern även om det nog är vanligare inom dom borgliga grupperna att kvinnan faktiskt är mer jämställd pga av sin utbildning och ställning och därmed även mer självständiga.

Eller dom flesta är i statistiken frånskilda. Skillmässostatestiken i den samhällsschateringen är närmast total eller så äe dom eviga på singelmarknaden där båda grupperna utnyttjar varann som knulldockor men när trots detta en romantisk dröm om en relation på lika villkor som motsats till den otrygghet man upplever i sin ensamhet. Men av statusskäl röstar man alltid på Alliansen.



På timbro däremot vill man att kvinnor skall sju år i folkskola och lära sig läsa så hon förstår recepten i hirams kokbok , i övrigt skall hon avla barn, hålla pli på barnflickan från rumänien och sen hålla käften när herrn i huset dricker whiskey i biblioteket och skrockar i telefonen där han pratar med sina buddys från stora sällskapet på arsenalsgatan.



På timbro är allt som är vänster likställt med kampuschea under Pol Pot. Eller sovietstaten under stalin. Det finns inget humant att hämta där, det bryter dessutom mot människans sanna natur vilken är att exploatera och skända för att mata sitt ego och sen förnöjt blåsa sig på fingrarna när man sålt smöret och tappat pengarna.

2011-05-16 @ 09:13:02
URL: http://ubu.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0